Romantik eller förfall?

När vi rev bort ytskikten i trappen och hallen blev det helt plötsligt en pippilångstrump-plats. Turkos sliten pärlspont, lackade trappsteg och en ledstång i typiskt 70-talsstil fanns kvar. Vi lät slipa och lineljesåpa trappen, ledstången fick ryka i väntan på något nytt och fönstret ska naturligtvis bytas. Egentligen älskar jag pärlsponten precis som den är, men kanske i ett litet torp, i en sommarstuga. Så här efter några år har romantiken lagt sig och jag känner att det skulle vara fint med lite ordning och reda. Det vi har framför oss är alltså ett jäkla skrapande av väggar och tak. Taket, ja hur ska vi komma upp dit med skrapan? Vi får bygga en trappstege. Hela den idéen känns fullständigt livsfarlig by the way. Och en investering i en speedheater står nu på önskelistan, ska du skrapa gammal färg är det ditt bästa verktyg. Det som är så fint med den här platsen i huset är att vi har kontakt med varandra uppifrån och ner, precis när jag tryckte huvudet mot lägsta trappsteget för att fånga höjden kom någon och slängde ut en fundering ner för trappen. När renoveringen drar igång här vet ingen ännu, funktionsmässigt duger trappen bra och det finns en lång lista på sånt som faktiskt måste fixas.

Tänker på att vi själva väljer hur vi vill se saker, och det som en gång kändes väldigt romantiskt känns idag mer trasigt och skruttigt.

Foto: Lina Östling

Lämna ett svar